Söka vård som trans

Att söka vård för sin mens kan kännas privat och känsligt, speciellt om en inte identifierar sig som kvinna.
Vi har listat några stöttande tips för dig som söker vård och några viktiga kom-ihåg för dig som jobbar inom vården.

Foto på massor av olika kapslar med färgat glitter i.

Tips inför vårdbesöket!

  • Ta med en vän. Du har rätt att ta med dig någon du känner dig trygg med till ditt möte med vården. Prata med personen ifråga om hur den kan stötta dig på bästa sätt. Vill du att den ska hjälpa dig med att beskriva hur du vill bli bemött? Eller vill du bara att den ska sitta med som ett stöd?

  • Välj ord som känns bra. Berätta för vårdpersonalen vilka ord du föredrar. Du kanske vill att de säger kalsonger om underkläderna, blödningar istället för menstruation eller livbroder istället för livmoder?

  • Pronomen. Berätta vilket namn och pronomen du vill att de ska använda. Du kan också be dem skriva det i journalen. Det finns inget som hindrar vårdpersonalen att använda det namn och pronomen du själv föredrar. Tvärtom är det en del av deras jobb att ge ett gott bemötande.

  • HBTQ-certifierade. Det finns HBTQ-certifierade mottagningar. Det betyder att mottagnignen garanterar att personalen ska ha ett bra bemötande oavsett din könsidentitet eller sexualitet.

Om du inte vill ha mens

En gynekolog eller hormonläkare kan hjälpa dig att hitta en lämplig behandling för att slippa mens. Två alternativ är hormonspiral eller piller, men det är individuellt vad som passar bäst.

Dina rättigheter

Socialstyrelsen har också tagit fram ett material om transpersoners rättigheter i vården, ”Till dig med könsdysfori”, som du kan ladda ned här

Foto på en leende sjuksköterska.

Tips till vårdgivare

Kroppsundersökningar som förknippas med ett annat kön än det som man identifierar sig med kan kännas extra krävande. Det gäller inte minst för killar och icke-binära transpersoner som behöver genomgå gynekologiska undersökningar. Som vårdgivare gäller det att lyssna till personens önskemål.

Att tänka på: 

  • Vissa ord är könade. När det gäller ordval handla det ofta bara om att ta upp frågan. ”Kallar du det för trosor eller kalsonger?” kan vara ett bra sätt att fråga. Berätta vilka ord du brukar använda och fråga om det känns bra. Försök hitta lösningar tillsammans med patienten.

  • Om du av någon anledning måste använda ett visst ord, kanske för att vara säker på att kunna ge bästa möjliga vård, kan du visa hänsyn genom att säga till exempel: ”Det som på medicinskt språk heter livmoder…” eller ”Det som vi läkare brukar kalla livmodertapp…”

  • Var närvarande i mötet. Lyssna på patientens behov och var transparent. Om du är osäker kan du säga: ”Jag vet inte så mycket om det här, men jag lovar att ta reda på det.” Behandla aldrig patienten som en uppslagsbok: förutsätt inte att alla transpersoner vet allt om trans.

  • Du kan också behöva avsätta mer undersökningstid än vanligt.

  • Det kan hjälpa en del patienter att ”avköna” testosteron och östrogen. Det behöver inte beskrivas som kvinnliga eller manliga hormoner – alla personer har de ju, oavsett kön.

Info till vårdpersonal

Socialstyrelsen har tagit fram både informationsblad och kunskapsstöd till dig som möter transpersoner, eller personer med könsdysfori, i ditt arbete. Du hittar materialet här.

*Ickebinär: en ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. Många ickebinära känner sig inte som
något kön. En del känner sig som både tjej och kille. Andra ickebinära tycker att de är mellan att vara tjej och kille.