Blod som stoppas eller ärr som gör ont. Omskärelse kan leda till att vissa besvär och symptom förvärras vid mens . Vi har samlat några tips, råd och information som kan hjälpa.
Vad är omskärelse?
Att ta bort eller skada delar av könsorganet kallas könsstympning eller omskärelse. Båda orden betyder samma sak. I den här texten används ordet omskärelse.
Omskärelse genomförs på olika sätt runt om i världen och därför kan det se olika ut. För dig som har varit med om omskärelse kan det ibland vara svårt att veta vad som har gjorts. En del vet exakt vad som har gjorts och andra vet bara att något gjorts men inte vad.
Olika kategorier av omskärelse
- Typ 1 är när huva över klitoris har tagits bort och/eller klitoris har skadats.
- Typ 2 är när klitoris ollon, huva och de inre blygdläpparna är skadade.
- Typ 3 är som typ 2 plus att delar av de yttre blygdläpparna också är skadade och hopsydda så att det bara finns ett litet eller flera små hål kvar.
- Typ 4 är när något annat gjorts för att skapa en skada och ett ärr. Till exempel något vasst föremål har används för att sticka, skära i eller runt klitoris. Det kan också vara att frätande medel som har använts för att skada klitoris ollon, huva eller slidan.
I Sverige och många andra länder är omskärelse förbjudet enligt lag. Det är förbjudet eftersom ingen annan ska få bestämma över din kropp. I Sverige är det också olagligt att planera eller be någon annan omskära en person. Om du bor i Sverige och åker till ett annat land för att genomföra en omskärelse är det också förbjudet.
Du kan läsa mer om omskärelse/könstympning på Umo.se
Det är inte alla som är könsstympade som har komplikationer av det men för de som har besvär kan menstruationen bli en extra jobbig tid.
Hur funkar mens och att vara omskuren?
Blödningen under mens kommer ut genom slidans öppning. Om du är omskuren och har en mindre slidöppning (flera små hål eller nästan är helt ihopsytt) så kan mensen ta längre tid på sig att komma ut. Alla vet inte om att de är omskurna och ibland upptäcks det inte först vid mens eftersom det då kan göra väldigt ont när mensen ska komma ut.
Mensskydd
Omskärelse kan påverka vilka mensskydd du kan använda. Prova dig fram och se vad som känns bäst för dig.
- Du som är ihopsydd kan använda bindor och trosskydd.
- Du som är omskuren men inte ihopsydd, kan använda flera sorters mensskydd om du vill. Du kan ha tampong, menskopp, binda eller trosskydd beroende på det som känns bekvämt för dig.
4 saker som kan förvärra dina mensbesvär
Om du upplever att ett eller flera av dessa besvär hindrar dig från att må bra så så bör du söka vård.
1. Blodet hindras
Det som gör ont är när blodet stannar innanför slidöppningen. Om blod samlas på samma ställe så stelnar det till klumpar, det kallas att blodet koagulerar. När mensblodet koagulerar kan det bli som ett stopp innanför slidöppningen. En del berättar att de behöver ta ut det förtjockade blodet eller klumparna med sina fingrar för att resten av mensblodet ska kunna komma ut. Klumparna kan ge smärta genom att de trycker innanför slidingången. En del berättar också att de mår illa, kräks eller får ont mot ryggen eller magen när mensen ska komma ut.
2. Längre mensperiod
För den som har blivit ihopsydd kan mensen pågå under fler dagar är vanligt. Det beror på att blodet kommer ut i långsammare takt eftersom det kommer ut mindre mängd blod åt gången.
3. Smärtsamma ärr
Du som är omskuren men inte har blivit hopsydd kan också känna smärta vid slidingången eftersom det kan finnas ärr efter omskärelsen. En del berättar att ärren smärtar mer vid mens. Kanske för att det trycker från mensskyddet, men exakt varför smärtan kommer vet vi inte.
4. Ångest och plågsamma minnen
När mensen kommer och det gör ont kan minnen av omskärelsen komma tillbaka. Minnen behöver inte, men kan, göra dig nedstämd, ledsen, orolig eller ångestladdad. Då kan det vara bra att prata med någon, till exempel skolsköterskan, skolkuratorn eller någon på ungdomsmottagningen.
Hinder i skolan?
En del som är omskurna beskriver att de vill vara hemma från skolan när de får mens. Ibland i flera dagar eftersom det gör ont eller för att det känns svårt att behöva vara på toaletten länge. Men mens ska inte behöva hindra dig att gå till skolan. Har du ont kan du behöva ha bra smärtstillande medicin och om inte det hjälper ska du söka vård. Det finns inget som hindrar att du är med på idrottslektionerna under mens men kan du inte använda tampong eller menskopp så ska du inte gå till simhallen. Berätta för din lärare hur det är så att skolan vet varför du inte kan vara med på allt.
Icke-mensrelaterade besvär
Du kan också behöva söka vård om du upplever följande besvär:
- Svårigheter när du kissar
- Infektioner i underlivet
- Smärta vid sex