Dina rättigheter i vården

Om du har svåra problem med din mensvärk och mår dåligt när du har, eller ska få, mens ska du söka hjälp! Här är bra saker att veta om dina rättigheter när du söker vård.

Vårdgaranti

Du har rätt att själv välja vilken vårdcentral du vill gå till. Samma dag som du hör av dig till vården ska du få kontakt med en vårdcentral eller med sjukvårdsrådgivningen. Sedan ska det inte gå mer än 7 dagar innan du får träffa en läkare. Om du behöver träffa en specialist, en läkare som är expert på just dina problem, ska du få göra det inom 90 dagar. Det är vad som kallas vårdgarantin. En specialist kan till exempel vara en gynekolog eller en psykiatriker. I vissa delar av Sverige finns det vårdgarantier med kortare väntetider. Du kan också börja med att gå till ungdomsmottagningen eller skolsköterskan. De kan hjälpa dig vidare.

Rätt till information

Som patient har du rätt att få information om den vård och behandling som finns. Du har också rätt att få information som du själv förstår och du kan alltid be läkaren eller sjuksköterskan att förklara igen om det är något som du inte förstår. När det finns olika behandlingar som fungerar har du rätt att själv välja behandling.

Tystnadsplikt

De som jobbar i vården har tystnadsplikt. Det är grundregeln. De får inte berätta för någon annan om din vård, ditt besök eller vad ni pratar om. Även de som arbetar på apotek har tystnadsplikt. Men om du är under 18 år har dina föräldrar (eller någon annan vuxen som har ansvar för dig) rätt att få veta om din vård. Om du inte vill det kan du berätta det för personalen i vården. Ibland kan du själv bestämma att ingen annan får veta – även om du är under 18 år.

OBS: På ungdomsmottagningen gäller tystnadsplikt även om du är under 18 år. De som jobbar på en ungdomsmottagning får bara berätta om du själv vill det eller om din hälsa är i fara.

Bildtext: Närbildsfoto på en person som pratar med en annan.

Tolk

Om du inte förstår svenska språket har du rätt att få en tolk när du ska prata med läkare eller andra som jobbar i vården. Det står i lagen. Det gäller också om du pratar teckenspråk.

När du pratar med de som jobbar på vårdcentralen, sjukvårdsrådgivningen eller ungdomsmottagningen ska du säga att du behöver tolk. De kan hjälpa dig. Tolkar har också tystnadsplikt. De får inte berätta för någon annan om din vård och ditt besök.

Stå på dig!

Vården fungerar inte alltid som den ska göra. Om du känner att du inte blir lyssnad på och får rätt hjälp kan du till exempel be någon annan i din närhet som har mer erfarenhet av vården att hjälpa dig. Det kan vara en förälder, en lärare, en vän, eller någon från Elevhälsan. Om du får vänta för länge kan du behöva ringa eller mejla igen. Helt enkelt tjata. Påminn om att det är din rätt att få hjälp och berätta hur länge du har väntat. 

Är du t.ex. inte nöjd med besöket hos den gynekolog du besökt har du rätt att gå vidare till en annan läkare. Om dina problem inte förbättras trots behandlingen ska du såklart höra av dig igen för en ny undersökning. Det är ju om dig och ditt liv det handlar om. 

Du kan också höra av dig till patientnämnden för att klaga om du inte fått hjälp eller blivit dåligt bemött. Patientnämnden är opartisk och fristående från hälso- och sjukvården och det kostar inget att vända sig till dem.

Om du blivit dåligt behandlad i vården kan du anmäla detta till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Det kan hjälpa andra att inte drabbas på samma sätt och göra så att mottagningen måste förbättra sig.