Söka vård & omskärelse

Omskärelse kan leda till att vissa besvär och symptom förvärras vid mens men det finns hjälp att få. Vi har samlat information som kan hjälpa både till den som söker vård och till vårdgivare. 

Här finns hjälp att få

  • Om mensen gör att du har ont eller på annat sätt inte mår bra så kan du få hjälp med det. Om du är ihopsydd och har ont så kan en gynekolog hjälpa till med en öppningsoperation. Då öppnas slidingången upp så att mensblod och urin lättare kan komma ut. Det kan också göra det lättare att ha sex på olika sätt, både med dig själv och med partner om du vill det.
     
  • Du kan också använda dig av smärtstillande medicin för att inte ha så ont. Då kan du börja med att prova de receptfria smärtstillande mediciner som finns på apoteket. Fungerar inte det så kan en gynekolog skriva ut smärtstillande som fungerar bättre för dig.
     
  • Det finns en specialistmottagning för omskurna på Södersjukhuset i Stockholm som alla kan få komma till. Den heter AMEL-mottagningen. Om du bor någon annanstans i landet och vill ha hjälp kan du börja med att prata med barnmorskan på ungdomsmottagningen, med läkaren på vårdcentralen eller med gynekologen på en gynekologmottagning. Läs om dina rättigheter under mötet med vården.
Bildtext: Bita Eshraghi, gynekolog på AMEL-mottagnignen

Tips till vårdgivare

Amel-mottagningens gynelog Bita Eshragi tipsar:

  • Kom ihåg att alla med erfarenhet av könsstympning inte har fysiska eller psykiska besvär. Det är inte heller säkert att ungdomen relaterar sina aktuella besvär som orsakade av könsstympningen. Det är därför inte en självklarhet att den kommer att berätta att den är könsstympad, varför det då blir ännu viktigare att som personal våga fråga.
     
  • Använd öppna frågor och motivera varför du frågar. Till exempel: Jag vet att omskärelse är en vanlig tradition i ditt hemland, vet du om att du är omskuren?
     
  • Hänvisa vidare till barnmorska, gynekolog, ungdomsmottagning och följ sedan upp vad som hände och hur det gick för patienten.
     
  • Var medveten om att det kan finnas psykosexuella och psykologiska aspekter, till exempel PTSD med flashbacks. Hjälp patienten att få komma till kurator, sexolog, psykiater eller psykolog.
     
  • Ge patientinformation på hemspråk: På Amelmottagningen, Södersjukhuset, finns patientinformation på somaliska, amhari/amarjina, tigrinja, arabiska och engelska. Sök på deras webbplats.

(Ur Kvinnlig könstypning s.14)

"Kom ihåg att alla kvinnor med erfarenhet av könsstympning inte har fysiska eller psykiska besvär."

Bita Eshragi, Gynekolog
Bildtext: lärare som står framför flera bänkar med elever

Fem tips till skolsköterskor och skolpersonal

1. Var påläst och ha god kunskap om kvinnlig könsstympning

2. Ha koll på vart ungdomen kan vända sig för att få hjälp fysiskt och psykiskt.

3. Besök ungdomsmottagningen själv så att du vet hur det ser ut och går till och kan berätta det, det skapar stor trygghet. Om ungdomen vill - följ med till ungdomsmottagningen som stöd.

Bildtext: elev som studerar vid en laptop

4. Återkoppla själv till ungdomen efter besöket på ungdomsmottagningen och var tillgänglig så att hon kan komma tillbaka till dig och prata om hon vill

5. Samverka med andra skolor i området, då ökar kunskapsutbytet och ni kan stötta varandra i hur man kan göra med olika elever. 

(Ur Kvinnlig könstypning s.79)