Sjukdomar och diagnoser

Endometrios, PCOS eller myom? Vi hjälper dig reda ut några av de vanligaste menssjukdomarna och tipsar om vad du kan göra om du känner igen besvären.

Lila foto på en kropp, från naveln till låren, med svarta jeans.

Endometrios

En sjukdom där slemhinna från livmodern växer utanför livmodern. Sjukdomen kan ge smärtsamma problem, både under och efter mens. Under normal mens så blöder slemhinnan inne i livmodern, men om du har endometrios så blöder slemhinnan på fler ställen i kroppen. Det orsakar inflammationer som kan förväxlas med kraftig mensvärk. Sjukdomen är svår att upptäcka genom en vanlig gynekologisk undersökning eftersom endometriosen kan sprida sig långt utanför livmodern. Endometrios kan se ut som inre spindelväv, sammanväxningar, knottror eller cystor. Trots att endometrios är en allvarlig sjukdom och drabbar var tionde person som har mens, så är det få som känner till sjukdomen. Läs mer på Vårdguiden

Behandling

Första steget att börja utreda misstanke om endometrios, är oftast behandling med hormonella preparat (t.ex. p-piller) i kombination med smärtstillande läkemedel. Om inte symptomen lindras av detta, kan det bli aktuellt att göra en operation och ta bort den slemhinna som växer utanför livmodern.

Lila foto på en hand om håller sig för midjan.

Myom

Myom är muskelknutor som kan sitta i eller utanpå livmodern. Det är vanligt och oftast ofarligt att ha muskelknutor, och de flesta personer med myom har inga problem. Men myom kan ge besvär, oftast under mensen. Vanligaste problemen är kraftiga mensblödningar som kan pågå i fler dagar än vanligt. Läs mer på Vårdguiden

Behandling

Har du så pass mycket besvär att du inte kan leva som vanligt, är det bra att boka ett vårdbesök. Ofta behandlas sjukdomen med hormoner eller andra läkemedel. Ibland behöver myomet opereras bort.

Lila foto på två händer som vrider sig ihop.

PCOS

PCOS är en förkortning av Polycystiskt ovariesyndrom. Det är innebär att ha ovanligt många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna. Hormonet testosteron ökar i kroppen och det kan vara svårt att bli gravid. PCOS kan göra att du inte får mens lika ofta eller att den försvinner helt. Du kan få mycket finnar, ovanligt mycket hår på kroppen och ha lätt att gå upp i vikt. Du kan dock ha PCOS utan att känna av några besvär. Läs mer på Vårdguiden

Behandling

Om du har mens färre än fyra gånger per år och känner igen någon av de andra symptomen, så är det bra att boka tid för en undersökning. PCOS behandlas med hormoner, men också med t.ex. diabetesläkemedlet metformin. Beroende på vilka besvär just du har så finns det olika behandlingar. 

 

 

Lila foto på en hand som håller om ett huvud.

PMDS & kraftig PMS

Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS? 
PMS betyder Premenstruellt syndrom och påverkar oftast både humöret och kroppen, innan och under mensen. Om du har PMS kan du känna oro och ångest, få snabba humörsvängningar, ha lätt för att börja gråta, tappa lusten att göra saker. Du kan känna trötthet, ha mindre energi än vanligt och ha svårt att sova. Du kan bli svullen i kroppen, ha bröstspänningar och huvudvärk. Att bli mer hungrig och sugen på att äta sötsaker är också vanligt. PMS är ingen sjukdom i sig och så länge symptomen upplevs som milda behöver du inte söka vård. 

PMDS (vilket betyder premenstruellt dysforiskt syndrom) är en kraftigare variant av PMS. Besvären börjar innan mens, ibland redan vid ägglossningen, och upphör när mensen börjar. Vanliga tecken på PMDS är, utöver symptom för PMS, plötsliga starka känslor av irritation, ångest, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Sjukdomen skapar ofta problem i relationer, studier och jobb. Om du känner att din PMS är så kraftig att du mår mycket dåligt och begränsas av den kan det vara PMDS och då ska du söka vård! Läs mer på Vårdguiden

Behandling

Har du så pass mycket besvär att du inte kan leva som vanligt, är det bra att boka ett vårdbesök. Du kan vid vårdbesöket be om remiss till att få prata med en terapeut. KBT (kognitiv beteendeterapi) är en beprövad behandlingsmetod, men även samtal med en kurator eller barnmorska kan hjälpa. Läkemedel kan vara en behandlingsform beroende på hur dina besvär ser ut. Exempelvis p-piller, antidepressiv medicin eller vätskedrivande läkemedel kan hjälpa. Dessa kan du få utskrvina av en läkare. 

Lila foto på en hand som klämmer åt runt midjan.

Riklig mens

Mensen blir ovanligt riklig och att du blöder fler än sju dagar i sträck. Om du behöver använda flera mensskydd samtidigt, byta mensskydd ovanligt ofta på dagen och om du ofta behöver gå upp på natten för att byta. Stora blödningar kan också göra dig trött eftersom ditt blodvärde kan sjunka. Riklig mens kan vara ett problem i sig om du besväras av det, men kan också vara ett symptom på sjukdomar som myom, endometrios eller blödarsjuka. Läs mer på Vårdguiden

Behandling

Om du besväras av rikliga blödningar, kan du boka ett vårdbesök. Behandlingen för stora blödningar är till exempel receptfria läkemedel som innehåller tranexamsyra eller järntillskott. Du kan också få hjälp av hormonella läkemedel.

*Hormonella läkemedel: P-piller, hormonspiral, P-stav är alla preventivmedel som förhindrar graviditet genom att ge kroppen lite extra hormoner.
*KBT: Terapi som lär dig hantera ditt beteende i situationer som är besvärliga för dig.

Du kan också läsa mer på umo.se